Vid mentalt mediumskap förmedlas andevärldens intelligens helt genom mediets sinne. Då arbetar mediumet via sina sinnen såsom bilder, känslor, röster, dofter, smak och klart vetande. Vid mentalt mediumskap är mediumet den första mottagaren av informationen från andevärlden. Informationen registreras i mediumets medvetande och vidarebefordras sedan till mottagaren.
Bilder (Clairvoyance)
Clairvoyance innebär att mediet ser bilder från andevärlden. Det kan röra sig om personer eller föremål. Andevärlden kan också skicka bilder i form av symboler. Då ska mediet själv tolka dem så som hon eller han upplever det inom sin egen referensram. Jag kan till exempel känna en närvaro av en person på en viss plats i rummet, men bilden på personen ser jag i mitt inre, i mitt eget huvud, som när jag tänker på någon. Objektivt seende hos mediet innebär att mediet ser anden fysiskt så som hon ser andra levande människor med fysisk kropp, men detta är väldigt ovanligt.
Känslor (Clairsentience)
Clairsentience innebär att mediet känner och upplever känslor från andekontakten. Känslorna, som kan vara både fysiska och mentala, uppstår i mediets kropp, som om de vore självupplevda. De kan dock vara i svaga nyanser och kanske inte framträda så starkt som känslor vanligtvis gör. Så fort mediet formulerat känslan försvinner den. Något som är ovanligt, men som ändå kan hända, är att det är en obehaglig känsla som förmedlas. Du kan då be andekontakten ta ett steg tillbaka.
Röster (Clairaudience)
Clairaudience innebär att mediet hör ljud, röster och meddelanden från andekontakten.
Dofter (Clairalience)
Clairalience innebär att mediet upplever dofter som är kopplade till andekontakten så som den var när den levde på jorden. Det kan till exempel vara parfym, tobak eller någon annan doft som är kopplad till andekontakten.
Smak (Clairgustance)
Clairgustance är när mediet uppfattar smaker i munnen. Exempel på detta är karameller eller mediciner.
Klart vetande (Clairknowingness)
Clairknowingness innebär att du bara vet. Du vet det helt enkelt utan att förstå varför.
Bibliografi: